Den moderna skogsindustrin föds

Före industrialismens genombrott i Sverige var den svenska skogen i ekonomiskt avseende framför allt ett bränsleförråd. Såväl slott som koja värmdes upp med ved. Och järnbruken slukade väldiga kvantiteter träkol, som framställs ur trä i kolmilor.

Men i mitten av 1800-talet inträffade en förändring. I Storbritannien omvandlades och växte ekonomin. Gruvnäringen expanderade. Efterfrågan på så kallade pit props steg. Pit props är de stöttor som ska hindra taken i gruvgångarna att rasa in över gruvarbetarna. Och samtidigt etablerades i Sverige ett nytt slags sågverk: ångsågarna som var mycket mer effektiva än den tidigare typen av sågverk som drivits av vattenkraft.

Och ett teknologiskt genombrott ägde rum vad gällde tillverkningen av papper som ditintills framställts av lump. Det var en förhållandevis dyrt att göra papper av gamla textilier. Vad som nu skedde var att en metod att tillverka papper av träfiber – eller som det heter på latin: cellulosa – utvecklades. På 1850-talet etablerades de första cellulosafabrikerna i Sverige. Grunden för den pappersmassaindustri, som skulle komma att bli så viktig, var lagd.

Massafabrikerna och ångsågarna slukade råvaror. Efterfrågan på skog och fastighetspriserna följde med uppåt. Det var sannerligen nya tider i den svenska skogen. Och flottningslederna, på vilka timret skulle transporteras, byggdes ut.

Med den expanderande skogsindustrin följde oro vad gällde skogens återväxt. År 1903 stiftades Sveriges första nationella skogsvårdslag. Två år senare började skogsvårdsstyrelser med ett tillsynsansvar inrättas i länen.

Andra världskriget

Under andra världskriget var Sverige avspärrat från omvärlden. Importen av kol och olja sjönk drastiskt. Skogen blev åter mycket viktig som ett bränsleförråd. Städernas fylldes av långa vedtravar och i Roslagen levde de klassiska vedjakter upp helt kort. De fraktade bränsle till Stockholm. Men med freden försvann de för gott från skärgården.

Efter andra världskriget

På femtiotalet gjorde motorsågen sitt intåg i skogen, vilket innebar att den enskilde skogsarbetaren ökade sin produktivitet högst betydligt. Och lastbilen kom att användas i mycket större utsträckning.

Man började bespruta skogen från luften med hormoslyr som med tiden skulle bli ett starkt ifrågasatt bekämpningsmedel. Syftet var att hålla ner tillväxten av lövsly. Kemisk bekämpning var billigare än manuell röjning. 1984 förbjöds kemisk flygbesprutning över skogsmark.

Rationaliseringarna i skogen fortsatte. I början av 70-talet hade inte bara hästen utan även traktorn försvunnit från det storskaliga skogsbruket. Stora bekväma skogsmaskiner hade tagit över. Det var inte längre lika slitsamt att arbeta i skogen.

Svensk skogsindustri i dag

Dagens svenska skogsindustrin består i huvudsak av ett handfull stora företag. De är: Sveaskog, BillerudKorsnäs, Stora Enso, Holmen, SCA och Södra Skogsägarna. De äger såväl pappers- och massafabriker som sågverk.

Såsom för hundra år sedan är skogsindustrin en viktig tillgång för landet. En dryg tiondel av den svenska industrins samlade förädlingsvärde består av skogsprodukter. Svensk varuexport består till 12% av skogsindustrins produkter. Över 50 000 människor arbetar i skogsindustrin.

Sverige ligger på andra plats i världen när det gäller export av sågade trävaror, på tredje plats vad massa anbelangar. Det finns bara tre länder som exporterar mer papper än vårt land. Tyskland är vår bästa kund vad gäller skogsprodukter.